måndag 28 februari 2011

Förkläde

Idag var det förklädet som bara skulle på. Det var jätteviktigt.



Tack igen, Karlssons. En ypperlig 1-årspresent.

söndag 27 februari 2011

Mormor och mode

Idag kom mormor och hälsade på. Ingen kan skämma bort oss som mormor. Det var vackra små paket och ljuvliga kläder till Freja. Hon hade med sig Flora, såklart och det var mysigt. Efter lunch och vila promenerade vi bort till den fina studio vi hyrde till 1-årskalaset. Där var det modefotografering idag med en av "mina" fotografer så vi fick gå och gulla lite och titta på vackra kläder på en nästan omänskligt fager flicka med rött, långt hår. Freja tyckte att fotografen John var väldigt bra. Han kan det där med barn (han har två egna ljuvliga små varelser) och trollband henne med diverse trollkonster och roliga ljudlekar.
 Tänkte att jag skulle skriva ett inlägg utan att nämna vår sega förkylning, men det går liksom inte. Den håller oss i ett järngrepp. Tror dock att Freja känner sig lite starkare nu när hon fått några dagar av det som doftar och ser ut som smält jordgubbsglass men som är antibiotika med fusk-smak. Hon verkar ha mindre ont i alla fall och hon har fått aptiten tillbaka.


lördag 26 februari 2011

Morfars gryta och trappa

Varje gång vi ses hela bunten konstaterar vi att det är för långt mellan gångerna. Sist var i julas. På bara några månader hade det vuxits centimeter, ändrats uttryck tack vare tänder som rätat till sig, klippts av hår, kommit hår... Det var nagellack, pirr i mage inför första lägret, "för-pubertet" och tonårsliv.
 Morfar Hinke hade lagat en  lammgryta från Butlers kokbok och moster Sophie en Mississippi Mud Cake. Efter maten motionerade vi lite i trappen (upp, ner, upp, ner, upp, ner - säkert en miljon gånger) och kom så hem mätta och trötta. Med oss hade vi fina presenter (efterskottsfir av min födelsedag) och en fantastisk bil Freja fick ärva av sin morbror Nils.
 Klockan är 20.46. Freja somnade rätt omgående när vi kom hem vid 19.30
Markus höll sig vaken till kl. 20, men sover nu djupt i soffan. Lördagkvällar kan se olika ut. Det här är vår, just ikväll.







fredag 25 februari 2011

Störd perfektion

Tänk vad snabbt man vänjer sig. Markus och jag har seglat med Freja på spegelblankt vatten med perfekt vind i flera veckor. Mysiga morgonstunder efter riktigt sköna nätter. Vi har vaknat en snabbis alla tre då Freja bara snabbt velat bli förflyttad upp till oss någonstans sena natten/tidiga morgonen och snabbt somnat om för att vakna strax före eller till väckarklockan. Så kom förra helgen och hostan, snoret och febern. Nätterna blev oroligare (just det, det var så det kändes med gråt-timme mitt i ) och morgnarna plötsligt stressigare och bökigare. Igår ringde de från Täppan och sa att Freja varit vissen och ledsen och att de tyckte sig se att hon höll sig för örat ibland. Vi gick till doktorn idag och han kunde se att Freja hade öroninflammation. Så, nu vet vi varför hon varit ledsen. Liten. Vad mycket lättare det blir sen när Freja kan berätta hur hon mår.
Nu fredag och helg tillsammans.

onsdag 23 februari 2011

Titt ut

Hämtade Freja idag. Kom in i ett av lekrummen där jag hörde att Kicki satt och samtalade med barnen. Det var nästan oroväckande lugnt på avdelningen. Bara 5 barn var friska och där. Spanade efter vår lilla unge, men jag såg henne inte. Kicki blinkade mot ett litet hus som var uppbyggt (fantastiska Lena har byggt rekvisita i alla rum och vrår) och då hörde jag hennes röst. Jag ropade på henne.


Så kom hon ut från sitt lilla hus som hon delade med Thea. Vi tog av henne guldkjolen som hon satt på sig och kramades länge. Blir glad av att veta att lekarna bara kommer bli längre och att där finns så mycket lek-hjälp på vägen på Täppan.

Ett litet bo


Vi hittade Frejas vagn på Blocket för en billig peng. Den var (är) Marinblå, ren, väl omskött, funktionell och av det (vad det kändes) trygga märket Emmaljunga. Den fanns hos en familj på Kungsholmen och Markus och jag åkte dit i November förrförra året när Freja fortfarande låg i magen och det kändes mycket stort när vi slagit till och fick dra den med oss hem. För att sätta vår touch på den fick den lite Svenskt Tenn-tyg i sufletten och sen var den hennes. Den hade också vad som kallas en hårdlift som barnet ligger i och som man kan lyfta ur och bära med sig. Den har följt oss och varit Frejas favoritplats för vila långt efter det att vi tagit ur den permanent och använt vagnen som sittvagn. Den har varit med oss i Spanien, ute på landet, gjort det möjligt för Freja att sova på balkongen, på restauranger och hemma hos vänner. Den har varit trång länge, men nu går det inte längre. Nu får nallarna och dockorna sova där, istället. TACK FÖR ALLT, Hårdlift. Du har verkligen varit en tillgång.





tisdag 22 februari 2011

Host Host Hurra Hurra Hurra Hurra

Markus är hemma. Det är så väldigt skönt. Pusslet har sina tre bitar och är helt, igen. Freja var fortsatt krasslig under helgen så han tog på sig VAB-kostymen som hängde på hallkroken på en gång när han kom på söndags-kvällen. När jag ringde Täppan idag sa Kicki att de bara haft 4 barn friska på avdelningen igår. Resten låg hemma med feber och hosta. Så också vi. Jag har blivit smittad och min vuxna (33 år idag) kropp reagerade våldsamt på dagis-bacillerna. Sov med tights, nattlinne, morgonrock och duntäcke och låg ändå och hackade tänder bredvid Freja som hostade sig igenom natten. På väg hem från jobbet (smet lite tidigare från en fotografering när det inte höll längre)  blev det gotte-påse från Apoteket med näsdroppar. Tack vare Markus blev det ändå fint till kvällen. Han hade ställt ett underbart  soffbord jag spanat på i ett skyltfönster i vårt vardagsrum (jippie- lilla lappen som sa SÅLD och fick mig att sluta tråna var det Markus som låg bakom) och han lagade en fullkomligt delikat nudelsoppa med frikadeller som värmde en snårig hals. Hoppas nu att vi läker så att Freja kan få vara på förskolan imorgon.
Den här bilden gör vare sig Markus, maten eller bordet rättvisa men det är den första bild jag tagit med min nya Iphone

lördag 19 februari 2011

Krupp

Krupp (falsk krupp, croup)

Krupp, tidigare kallad falsk krupp, beskriver ett tillstånd som kännetecknas av skällande hosta, heshet och andnöd med väsande inandning. Det beror på en inflammation i luftvägarna som orsakar en svullnad i slemhinnan nedanför stämbanden. Inflammationen orsakas vanligen av olika förkylningsvirus.
Krupp är vanlig och oftast ofarlig. Barnet får luft och slutar inte att andas. Det drabbar vanligen barn från cirka 6 månader till 5-6 års ålder.
Kruppattacken kommer ofta på natten när barnet har sovit några timmar. Barnet vaknar med typiska symtom för krupp:
  • andningsbesvär som andnöd, andfåddhet. Det kan höras ett väsande ljud, så kallade stridor, vid inandning
  • heshet och skällande hosta
  • att ha svårt att andas skapar ångest hos barnet och det börjar då ofta gråta.

Egenvård vid krupp

  • Låt barnet sitta upp eller ta upp barnet. När barnet ligger ner ökar svullnaden i luftvägarna och barnet får svårare att andas in.
  • Försök att som förälder uppträda lugnande.
  • Det är bra om du kan öppna fönstret eller gå ut i den svala nattluften en stund.
  • Ge avsvällande näsdroppar, finns receptfritt på apoteket.
  • Ge febernedsättande läkemedel.
  • Låt barnet sova halvsittande eller bädda med kuddar så att barnet ligger högt med huvudet. Det underlättar andningen.
Det här var vår natt. Idag mår Freja tack och lov bättre, men vi tar det väldigt lugnt. Ute är det iskallt men vackert soligt, så en kortis ska vi ta oss ut när Freja vaknat efter sin vila. En tur till Apoteket för att fylla på med Alvedon och så ska jag prova take away från nya Dumplings-stället vi fått om hörnet så att jag vet om det är något att ha tills Markus kommer hem IMORGON.



Freja Armstrong


KOM SNART, VÅR!

fredag 18 februari 2011

Fredagsfrisyr


Det dröjde, men det kom till slut. Håret. Som allt annat hos Freja är det fullt av rörelse och liv. Virvlar av dunig kalufs  lever sitt egna liv på hennes huvud. Att ge sig på att försöka tygla det är lönlöst. Det får vara precis som det vill. Idag ville det göra en Stig Helmer.




torsdag 17 februari 2011

Lyrisk är ett Freddie-ord

Jag vet att jag använder stora och värde-laddade ord. Jag säger "älskar", "ljuvlig", "magisk", "enastående", "vidrig", "absurd" och "sinnessjuk". När jag talar kommer de av bara farten, de där (ibland onödigt) starka orden. Men när Lena på Täppan säger att hon är "lyrisk" över hur väl Freja funnit sig tillrätta och över hur hon är så blir jag så väldigt glad. Tror inte Lena använder de stora orden i onödan. Det känns inte så, med henne. "LYRISK". Kan inte bli annat än detsamma när hon säger så.

onsdag 16 februari 2011

Då och nu

Då låg du alldeles stilla i mitt knä och tittade. Nu far du runt som en virvelvind. Då satt du där du blev placerad och satt kvar tills du blev flyttad på. Nu är du aldrig där du var när jag tittade nyss. Älskade då. Älskar nu. Trodde då att du skulle vara mycket stillsammare än jag vet nu. Önskar dig inte på något annat sätt. Älskar din nyfikenhet, din tydliga riktning (även då den är runt, runt), att du är så orädd, att du vill ha mer. Men det finns små stunder som jag värdesätter något oerhört. Som liknar då. När du sitter helt lugnt och tillfreds och gör så en stund. Då kan jag bli klar med det där som måste bli klart. Om jag väljer det. Ibland vill jag bara passa på att titta på dig där du sitter. Stilla.

Freja Jonam Louise Sofia Toker Palmstierna

 Älskade unge. Du är tapper när du blir påklädd. Så mycket som ska på inför vistelse utomhus. Knäppa, dra upp, dra åt, dra på. Du är inte road, men står ut. Lika förvånad blir jag varje gång då jag befriat dig från alla varma lager och du  kan att röra dig helt obehindrat från hallen och in i det hem som är ditt. Du dröjer dig kvar i tamburen. Tittar dig omkring. Flyttar på lite skor och fiskar fram mössor, halsdukar. Kanske hämtar du en handduk från köket. Sedan börjar du klä på dig igen. På ditt sätt.


tisdag 15 februari 2011

En gräsänka och fyra Teletubbiesar

När Freja har fått frukost och blivit påklädd är det dags för mig att göra mig i ordning. Freja far runt som ett litet yrväder och det prövar uppfinningsförmågan och kreativititeten att hålla henne fokuserad på något och i närheten medan jag ska göra mig representabel. Hon får titta på samma föreställning varje morgon (jag bär in hennes barnstol till badrummets dörröppning och låter henne vara publik): Mamma duschar. Hon får borsta tänderna medan gör detsamma och undersöka mina produkter medan de används. När jag så ska klä mig och "sätta på mig ett ansikte"som min mormor sa om att sminka sig kommer de till undsättning. Mina räddande änglar som får det att gå ihop. De får henne att nöja sig med att sitta eller stå still och titta på dem den lilla stund det tar för mig att få till det sista och även hålla henne lugn och medgörlig när vinterskölden ska på. In med högen till vardagsrummet och på med tröja, overall, mössa, vantar, vinterkängor och halsduk där. Jag är färdigklädd och så kan vi mer eller mindre odramatiskt pipa iväg mot förskola och arbete.



Tack för hjälpen Tinky Winky Tack Dipsy. Tack Laa Laa. Tack Po

söndag 13 februari 2011

Söndagsfin och sockerstinn

Idag var vi bjudna att fira Lasse som är Sannas pappa. Vi skulle vara där kl 14. Morgonen och förmiddagen förflöt lugnt och skönt och när det var dags att byta från pyjamas passade jag på att klä upp Freja. Hon tyckte själv att hon var mycket fin. Spegeln fick mycket av hennes tid och hon låg och klappade kjolen en stund på golvet.
Hos Lasse och Gillan hade det dukats och bullats upp med alldeles för mycket gott. Freja och Majken fick bulle.
Så här fint satt våra små änglar invid varandra i 3 sekunder.  Bullen gjorde Majken lite trött och gosig och det motsatta med Freja. Hon är ju inte så väldans van vid socker, så det gav effekt. Snart åkte kofta och kjol av och Freja kutade runt och höll låda. Jag hann ändå dricka 1 1/2 kopp kaffe och smaka på alla 5 sorters kakor. Häpp!

Lasse och Gillan. Ett underbart par. Ser det som en väldigt fin bonus att min bästis och har så ljuvliga föräldrar som hon delar med sig av. Tack Sanna.

När vi ätit klart och Freja nästan klättrade på väggarna  rundade vi av och packade ner ungarna i dun i sina vagnar och promenerade en stund nere vid Norr Mälarstrand. Freja skulle såklart tröttna på att rullas i vagn ganska snart, men jag hann stjäla några solstrålar till hennes ansikte och fylla på  med lite D-vitamin som komplement till bullsocker.
Väl hemma lade sig lugnet över oss igen efter middag och sedvanligt röj i hallen. Kolla hur det ser ut när alla skor ligger huller om buller på hallgolvet och prova sina mössor och halsdukar.


Nu sover Freja (hann knappt lägga henne i sängen) och imorgon börjar en ny vecka.
Markus: Ska äta din kycklinggryta ikväll. Älskar att ha frysen full av din mat. Tack.