Tandläkarpremiär!

Snälla tandläkare Vanja gav Freja (oss som tandborstare) MVG och en leksak efter avslutad koll.

Återföreningen

Jag borde ha filmat den magiska stunden. Freja skrattade av lycka i vad som kändes som tio minuter och slutade inte krama och pussa sin efterlängtade pappa.

... och teaterbesök

Vi gick till Spårvägs-och Leksaksmuseet på eftermiddagen också innan vi skulle gå hem och vänta på pappa som ju kommer hem ikväll!
Det var riktigt trevligt!

Sol

Idag har jag haft en sådan där dag med Freja när solen skiner hela tiden. Både inne och ute.

Sista dagen utan pappa

Idag mötte vi upp Majken och Sanna och såg Lilla Anna och Långa Farbrorn på bio. Jag har varit så dunderförkyld, så det var jätteskönt att få en lugn dag med mina älsklingsflickor. Efter bion fick Majken och Freja leka i lilla parken på Prästgatan i Gamla Stan, och sen värmde vi oss hos våra bästisar framför en brasa.

Ett vykort!

Idag väntade ett underbart vykort på hallmattan när vi kom hem. Vi var helt slut båda två. Hämtningen på Täppan var ett vulkanutbrott som forsade fram med våldsam kraft i 45 minuter. Plötsligt var Freja otröstlig och vild och när städaren löste av Sabina som var sista pedagogen kvar hade vi inte ens fått på ytterkläderna... Det blev att lyfta ut Freja och låta henne hämta andan och lugna ner sig utomhus och så fortsatte vilje-dragkampen ner till vagnen när hon till slut kapitulerade och gav mig en utmattad kram. Sen somnade hon direkt i vagnen. Det var alltså extra härligt att komma hem och få ett kärleks-kort från våra fina kompisar som skickade glädjepilar från Thailand.
Väl hemma har Freja varit sitt lugnaste och vi har pratat om det som hände. Hoppas på en mer harmonisk hämtning imorgon.

Lugn och fir

Freja och jag tog det väldigt piano i helgen. Det var blött och kallt ute och en dunderförkylning slog till på mig, så jag tyckte vi kunde få lov att skrota inne. Det byggdes koja, tvättades kläder och tittades på film. Moster Sophie fyllde år på söndagen, så då lämnade vi såklart hemmet och åkte och firade henne med morfar, Magnus och kusinerna Noa och Maya.

Ensam natt

Inatt kom hon aldrig in till vår säng. Det gör hon alltid annars. Tiden varierar mycket, men före gryningen vaknar vi av samma sak varje natt; ljudet av vår lilla som först klättrar ur sin säng, sen tar sig in till oss via köket där nappskålen står -rafs, rafs, rafs efter godaste nappen som ska hittas i mörkret eftersom den hon haft vid nattning alltid ramlat ur munnen och är osynlig i rufsig säng- och sen trummandet av fötterna mot golvet och snabbt upp mellan oss. Det är ett ögonblick det handlar om, men en stund jag vant mig vid. Imorse vaknade jag före klockan och saknade den varma lilla kroppen bredvid mig. Ingen Markus heller. Sängen kändes stor och kall och lyckan var total när hon kom in och förvånat frågade om det redan var morgon... Hade längtat efter henne i sömnen.

1:a rapporten till pappa

 Markus är i Los Angeles och jobbar. I två hela veckor är han borta.
Här kommer första bildrapporten till dig, älskling.

På lördagen sov vi över hos Sanna och Majken. Det blev ett innehållsrikt dygn som stundtals var så otroligt mysigt och stundtals dramatiskt to say the least. Dels föll ju Freja handlöst nerför en trappa i Therese affär (snöbollen, kan man kalla fallet för. Hon bara rullade) och dels hamnade hon i explosiva faser där hon var så arg som bara en som snart ska fylla tre kan vara. När man inte kan uttrycka riktigt varför (vet man ens själv?), utan känslorna bara pumpar i en varm liten höst-påpälsad kropp och det snabbaste sättet att få utlopp bara är att skrika och veva med armarna.
Det var ändå skönt att vara tillsammans med våra bästa tjejer.

Först lunch. Det blev lite hoppsan, hejsan men lite fick vi i oss i alla fall.

På väg till bion vi skulle se passerade vi Therese affär och slank in där för att hälsa på henne.

Hon fick kramar och sen blev hon nedbrottad på golvet.  Strax efter denna bild togs skulle Freja in bakom disken och kolla och innan jag hann fånga upp henne föll hon mot ett draperi som inte dolde en vägg utan en brant trappa... Hon rullade rakt ner i källaren och jag hann tänka så många otäcka saker. När jag hunnit ner till henne fann hon sig snabbt och lite tröst räckte sen ville hon gå på bio. TAPPRA UNGE! (Hon klarade sig med blotta förskräckelsen, tack och lov!)

Så blev det bio på bästa Sannas initiativ. "Liten skär och alla små Brokiga" av Stina Wirsén. Succé! 

Under promenaden hem efter bion däckade de små.

På kvällen åt vi Pizza och popcorn och tjejerna fick bada tillsammans.

Vi sov riktigt bra på natten. Freja och jag fick låna Majkens rum.

Frukost

Tjejerna var redan lite slutkörda av att umgås så intensivt, så  vi gick till Livrustkammaren som var en nära utflykt. Bara en liten promenad bort.

Tjejerna fick titta på utställningsekipagen och klä ut sig till kungar och prinsessor. Någonstans därimellan fick Freja ett av sina många utbrott och vi insåg att tjejerna var slut. En korv på stan och sen skildes vi åt efter vad som ändå blev en jättefin översovning.


Väl hemma somnade Freja på minuten när vi kom hem och jag la henne i sin säng. När hon vaknade var hon lugn och len igen och vi fick en skön söndagkväll, tillsammans.

• 
  

Stängt för säsongen

När vi hade firat bästa Isabell och Ann-Sofi som hade gemensamt födelsedagskaffe åkte vi till Bokarby. Det blev vår sista helg det här året. Vi förberedde huset för en tid i ensamhet och hade riktigt svårt att slita oss på söndagen.