Resan gick bra, men Castor sov precis hela vägen ner och vi kände en gnagande oro. Väl framme blev det lite rörigt då vår bokning försvunnit och vi blev tilldelade en lägenhet för första natten som vi sedan kunde byta till en som blev vår för resten av veckan och då kunde vi installera oss sådär som vi vill.
Vi kände inte igen vår annars så glada, pigga, nyfikna och kommunikativa son. Han var förkyld, hade svårt att andas eftersom han var täppt, lite feber och kräktes när han ätit. Dr internet pekade på RS-virus. Allt matchade och vi kunde bara vara tacksamma för att han ändå hunnit bli stadig och stark i sig själv. Nu gällde det att amma honom (ingen gröt eller frukt ville han veta av) och låta honom sova sig frisk. Efter tre dagar kom leendet och de pigga ögonen visade sig igen och det var den finaste sena julklappen vi kunde få! Så skönt och ljuvligt att se honom må bättre. Med det började semestern på riktigt. Då njöt vi av de ljumma vindarna och gröna vyerna. Dagarna formades som vi ville ha dem med mycket samvaro och lugn. Freja och Markus började varje dag (och avslutade också) i poolen och jag tog mina promenader. Markus fick golfa på de bästa banorna och Castor fick tid att utforska världen från en stor matta på golvet med oss runtomkring och då är han glad! 2015 blev 2016 och vi summerade året som låg bakom oss. Det har varit ett mörkt år på många sätt i världen, men ett mycket vackert för vår familj. Vi har välkomnat Castor, Markus och jag har firat tio lyckliga år tillsammans och Freja har börjat skolan. På nyårsafton köpte vi chark och ostar och bubbel till glasen och så hade vi det bara skönt. Helt perfekt. Mötte Markus i köket när vi kände oss redo att sova och vi kysstes. Så tittade han på klockan. 23.00 i Portugal men således 24.00 i Sverige. Så; vi kysstes på vårt eget tolvslag ändå och välkomnade det nya året på bästa sätt.
Tillbaka på samma ställe som då...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar