Semestern har börjat

Täppan håller stängt i 5 veckor och Markus och jag bestämde att vi inte skulle ansöka om ersättningsplats utan passa på att vara med Freja under hela perioden. Nu har semestern börjat. Vi åkte ut till Landis på lördagen och vi börjar redan komma in i semesterlunket. Huset vid vägens ände har den effekten på oss. Mobilerna surrar fortfarande och vi vet fortfarande vilken veckodag det är, men snart så. Snart är vi där. När dagarna inte har namn eller ordning utan är just bara dagar. Ahhh. 

Vi lämnade Bondegatan och några blommor på balkongen som vi hoppas ska överleva i skuggan och få mat av regnet.
De förväntade köerna uteblev och rätt snart parkerade vi invid den stora kastanjen vid det röda huset. Freja var fri och kunde löpa bäst hon ville. Det är det fina med Landis. Friheten. 

På söndagen spelade Markus golftävling och Freja och jag mötte upp mormor på en riktig bondauktion in the middle of nowhere.

Mormor hade fyndarkjolen på som vanligt och Freja och jag betraktade mest.

Freja fick två slang med bulle till lunch.

Samtala med mormor på en bänk som inte fick bli såld.

Göra hatt av det som mormor skulle ha som blomsterbytta, så den fick följa med oss hem.

Freja och vattnet. Hon älskar det. Att dricka det. Att bada i det. Att vattna med det. "MEA BACKIII"

Vi konstaterade att de små fröna börjat gro men var ödmjuka inför det faktum att de kommit i jorden alltför sent, så vi åkte till Ekenäs och köpte några plantor som fick ta plats bredvid vår frodande oregano och de spröda små gröna mini-liven där i rabatten.

Det tar sin tid att fylla upp all... tid. En långpromenad med vagn som stöd fick det bli. Och mutor i form av hallon på vägen. Målet var lammen någon kilometer bort. Lammen säger BÄÄÄÄ, det vet Freja, men det var annat att höra dem live.

En hel hage full av BÄÄÄÄ

Att se lamm på riktigt. Höra dem. 

På tisdagskvällen fick vi ett efterlängtat sms från familjen Karlsson som sa att de skulle joina oss till helgen! ÅH! Då börjar det ännu mer på riktigt.