Den är inte så vacker, den tidiga våren. Färgerna är inte lena. Det mesta ser smutsigt och yrvaket eller fortfarande sovande ut. Men pirret i magen som infann sig när jag fick lämna Freja på gården i en vattenpuss istället för på ett grått isflak var skönt. Jag nästan hoppsade från Östgötagatan. Snart är gården torr och grön och hela stan är vår när vi hämtat Freja. Inte behöva skynda hem i mörkret, utan snarare dröja sig kvar under en värmande eftermiddagssol. Yes.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar