Hej älskling. Du vet att vi saknar dig. Freja är på soligt humör, men det slår henne då och då att hon undrar var du är. Hon hör något i trapphuset och går med raska steg mot dörren och säger pappa. Hon undrade imorse när vi åt frukost och nu när vi skulle säga god natt. Vi ringer ju dig så att hon får höra din röst. När vi ringde utanför Täppan log alla som gick förbi åt denna lilla människa som med ett glittrande leende pratade så entusiastiskt och såg så självklar ut med luren mot örat.
Såhär var vår dag i korta drag:
Freja sov länge. Hon hade haft en perfekt natt och sovit i sin säng hela natten. Lyfte upp henne i sängen för att gosa med henne lite och hon visade tydligt att hon gärna hade legat kvar en stund...
Men, efter frukost klädde jag henne och hon verkade redo för en ny dag.
När jag hämtat henne gick vi till Stora Blecktornsparken. Där fanns en rutschkana som var väldigt hög. För lite äldre barn. Men.. Freja skulle såklart upp i den och hon ville helst åka med huvudet före eller på magen med fötterna först. Höll på att få hjärtinfarkt ett par gånger och fick själv kasta mig upp i klätterställningen som var basen för kanan för att stoppa henne från att kasta sig ut i ett nät och det blev slutsignalen för just den lekstationen.
Freja fick köra lite bil och gunga tills hjärtat mitt fallit ner från halsgropen.
Så promenerade vi hem och åt middag och sen fick F ett svalt bad. Varmt idag!
Vi missade ju stämman i huset eftersom jag tänkte att det skulle vara lite för trist för F, men vi gick ut på gården lagom till förtäringen dukats upp. F fick välling och några ostkex och jag fick vin och detsamma.
Sen i säng! Nu sover hon så sött.
Puss min älskade. Du fattas oss! Hoppas ni har flow.
